Efter flera veckor med ryggproblem, som den här veckan har eskalerat så fick jag nog igår när min vårdcentral avfärdade mig ännu en gång. De tyckte att jag skulle ta en alvedon och jobba. "Det är inte farligt för bebisen", nej jag har förstått det! Men hur ont ska jag behöva ha? Jag gråter på jobbet och haltar och kan inte genomföra mina arbetsuppgifter. Ärligt talat. Förra onsdagen kom jag knappt ur sängen och ringde och bad om någon slags hjälp, men nej - det var tvärstopp..
Så ja, jag bestämde mig och frågade mackan om det var ok om vi byter vårdcentral och barnmorska och han tyckte det var en bra idé. Han har ju inte gillat vår bm alls då det kändes som ett bra beslut.
Tog hjälp av en vän som jag visste att hon tyckt väldigt bra om sin bm så jag fick hennes nr.
Barnmorskan heter Ida och är helt fantastiskt! Jag fick chansen att träffa henne redan idag och bara jag kom in på MVC så kände jag en helt annan känsla än på på min tidigare vårdcentral - det var så mysigt och fint!
Ida kom och hela hon fick mig att må så bra. Vi satte oss ner och pratade lite lätt och ganska snabbt frågade hon om jag ville höra på hjärtljuden, jag trodde inte det var sant! Och hon hittade bebisen supersnabbt efter jag sagt att den låg till höger på kub-testet häromdagen.
"Det här är bebisen" och så lät det sådär svoosh, svoosh typ. Så jäkla häftigt!
Det kom tårar och jag sa "det har jag aldrig fått höra förut, lilla bebisen". Och hon sa att den mår bra och finns där.
Det var en fantastisk stund.
Sen pratade vi vidare om ryggproblemen och hon frågade mig även hur jag mådde psykiskt. Jag berättade om panikångest (son jag har velat berätta för min tidigare barnmorska men aldrig fått tillfälle eller frågan, här kändes det mer naturligt) samt även min förlossningsrädsla. Hon hade massor av alternativ för att jag skulle må bättre och tog mig på största allvar. Hon fick mig liksom att känna att jag är stark och självständig samtidigt som att om jag vill ha hjälp så finns hon där. Hon ville att vi skulle ses ganska tätt och bokade in mig redan om några veckor, vill jag komma tidigare skulle jag bara ringa.
Hon bokade in läkartid för ryggen på tisdag och tyckte det vore konstigt att de inte hade tagit det på större allvar tidigare..
Jag skulle ringa henne efter och berätta hur det hade gått.
Sen får jag träffa en beteendevetare om jag vill, samt så skulle hon boka in mig på en rundvandring på förlossningen så att jag ska känna mig tryggare med hela den tanken.
Allt känns bara så himla bra och jag är så glad att jag tog steget! Wow alltså! :-)
Nu du bebis ska vi få må bra :-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar