Dag 319 - God Jul

Nu är julhelgen över för iår, det har varit väldigt mysigt med god mat och fint sällskap. Min bror Magnus som bor i Oslo har varit hemma och hälsat på så igår firade vi jul med min familj, och idag har vi varit hos Mackans familj.

Det var skönt att fira en högtid och få äta utan att räkna kalorier, kommer alltid minnas förra årets påsk och midsommar då varenda tugga noga valdes. 

Det enda jag saknade nu var förstås att kunna ta av alla goa ostar och så, men det är SÅ värt att vänta med.
Tänk nästa jul - då är vårt lilla mirakel här :-)

Imorse gick vi även ut med den glada nyheten och fick naturligtvis massa härlig respons. Känns Så kul! Ska även bli skönt att kunna vara mer öppen igen, gillar verkligen inte att bära på hemligheter..

Hoppas ni också haft en fin jul kära läsare, God jul på er!

Due in May

Sune ÄLSKAR paket

Min syskonskara

Jag & älskling under misteln

Dag 318 - Rutinultraljud

Äntligen har vi varit på rutinultraljudet och allt såg bra ut! D

Det var jättehäftigt att se bebisen igen, vi fick bl.a. se hjärtat slå och alla dess fyra kammare. Vi såg även magsäcken som hade något i sig vilket betyder att bebisen svalt fostervatten och därmed att svalgfunktion och tarmsystem fungerar. Vi såg ryggrad och bröstkorg. Huvud både uppifrån, från sidan och framifrån. När hon zoomade in framifrån såg det ut som en Alien och bebisen började även spela oss ett spratt! 

Hon lekte tittut med oss!! :-)

När barnmorskan frågade om vi ville veta kön så tittade jag på Marcus (jag ville men inte han så jag hade en önskan om att ta ett brev ifall vi bestämde oss för att se senare) men då säger han "ja det vill vi". 
- Jasså, vill vi? säger jag och barnmorskan tittade lite fundersamt på oss.. 
Hon log och sa att vi får bestämma så ingen gör något den inte vill. Men då sa jag att jag velat länge men inte pappan, men nu ville han också så då kör vi. (Senare i bilen berättade han att han hade tänkt på det länge att överraska mig där och då, som en julklapp - så gulligt!)

Dock så låg moderkakan i framvägg och bebisen gömde sig lite men det verkar vara en tjej! :-)
Det blir nog en Majken eller Ellie tror vi, men kommer säkert hinna ändra oss hundra gånger om..Sen skulle hon ta en bra bild och det tog ganska lång tid att få till en bra men hon var så tålmodig och ville verkligen hjälpa oss så till slut fick vi en toppenbild på hela bebisen och den vinkar till och med.  

Vår älskade bebis <3

Dag 313 - Inspiration Hemmalagat

Det viktigaste för mig med min resa under det här året har förstås varit min inre resa, att jag äntligen blivit gladare igen och ser en framtid.
Men utan den yttre resan hade jag aldrig kommit hit där jag är idag och därför är den förstås också lika viktig. Att få vetskapen om att man själv kan ta kontrollen över sitt liv är en sjukt häftig känsla som jag hoppas alla någon gång får känna! För jag lovar.. även om det känns omöjligt så går det - du bestämmer! Även om du inte vet hur du ska nå ditt mål nu så vet du troligtvis någon förändring som du KAN göra idag.
Kanske det i just ditt fall handlar om att byta ut färdigpaketerad mat mot hemmagjord?
Isåfall kanske jag har ett hett tips idag :-)

Hemmagjorda fiskpinnar! Mmmm, de är verkligen SÅ goda.
Utan min viktresa hade jag aldrig kommit på/hittat detta recept och många andra. Jag hade fortsatt med Findus färdiga fiskpinnar och kanske aldrig förstått att egengjorda är både godare och nyttigare?

Här är iallafall ett enkelt recept:
Torsk (eller annan vit fisk)
Ägg
Mjöl (kan skippas)
Ströbröd
Citronpeppar

Skär torskblocket i skivor, vänd i mjöl, vänd i ägg, vänd i ströbröd & citronpeppar-blandning. Stek i smör (om du vill undvika kalorierna GÅR det att steka utan smör, eller i kokosolja, men smör är godast.
Servera med valfritt tillbehör, jag gillar potatismos och ärtor samt lite citronsaft på pinnarna :-)

Dag 308 - Lucia

För en fantastisk lucia!
Dagen började med en av årets vackraste och mest uppfriskande promenader. Skogen verkligen gnistrade med massor av frost i den iskalla morgonsolen. Sune skuttade och var som en valp :-)

Sen på eftermiddagen kom stans sötaste luciatåg på besök, och sjöng fint gjorde de också. Naturligtvis bjöds det på nybakta lussekatter och pepparkakor :-)

Dag 306 - Solsken!

Idag bjöd Gudarna på fantastiskt väder så jag och min älskade följeslagare orkade oss ut på en kort, långsam, men ack så härlig promenad. Sune ger mig verkligen allt jag någonsin velat ha - kärlek, omtanke och massor av sällskap. Han tvingar även ut mig på dessa rundor trots att ryggen säger stopp egentligen.. Ibland vill jag bara gråta men samtidigt vet jag att promenaderna är viktiga för mitt välbefinnande. 

Dag 305 - Min älskade förlovningsring..

Den här veckan är jag ganska bitter.. Jag var nere i centrum här i Karlstad häromdagen för att få hjälp med att förminska min förlovningsring som är typ tre storlekar för stor.. Men ingen guldsmed kan hjälpa mig :-(
Tydligen är den för tunn med för många stenar så de är rädda att stenarna ska släppa om de förminskar den.. Så nu har jag och sambon pratat ihop oss och valt att låta den vara som den är tills den dagen vi gifter oss.. Jag har nämligen lite arvsguld från mamma också så när vi väl ska gifta oss så smälter vi ner det guldet och mammas guld och gör två helt nya ringar till mig..
Tråkigt att inte få ha kvar min fina ring men samtidigt blir det ju jättefint att smälta samman med det andra guldet sen :-)
Så länge får jag stå ut med att ha en enkel silverring på ringfingret.

Finns det fler nackdelar med att gå ner i vikt förutom att saker blir för stora??

Min vackra ring för sista gången på mitt finger..

Dag 300 - Trehundra dagar!

Vilken resa! :-)
Jag kan inte förstå att det har gått 300 dagar sedan den där första dagen med viktklubb.. Jag känner mig som en helt annan människa och jag har gjort mer det här året än vad jag har gjort de senaste fem åren i mitt liv, det känns så fantastiskt! Med så enkla, små medel kan man förändra hela livet.
Det mäktigaste av allt är att jag gjorde det på egen vilja! Många som fått veta om mina resa senaste tiden frågar direkt om operation men när jag berättar att jag gått ner 30 kg på 7 månader med enbart egen vilja och tålamod är det ibland svårt att förstå.
Vi ska inte glömma att jag inte hade klarat den här resan utan alla mina fantastiska vänner och Mackan. Tack för allt stöd!❤️

År 2015 är verkligen början på resten av mitt liv.. Och det ska vi inte glömma att det var ju faktiskt därför jag startade den här resan..
Jag hade fastnat i ett tomt inre där jag kände att livet bara stod helt still medan "alla andra" traskade på med nya jobb, hus, barn.. Jag var väldigt olycklig och kände mig ensam med mina tankar.
Vi bestämde oss för att våren 2016 skulle vi börja försöka skaffa barn oavsett hur vår livssituation skulle se ut, men vi behövde aldrig försöka :-)

I februari förändrade jag verkligen hela vårt liv och sedan dess har allt bara fallit på plats. Vår bebis i magen känns på riktigt som en gåva från Gud, en gåva för allt det kämpande vi stått ut med senaste åren. En gåva till oss ❤️

Här följer lite härliga inspirationsbilder 

från de här 300 dagarna som gått :-)