Jag kan inte nog tacka alla fina människor som kommenterat, gillat, smsat och personligen kommit fram till mig och berömt mig. Som pricken över i fick jag till och med en present av min kompis och hennes kille igår! Jag blev blödig förstås och förvånad - varför får jag en present? "För att du är så himla duktig!".. Jag blev så himla rörd!
Så.. Iallafall.
Nu när det har lagt sig lite och jag har fått några dagar att tänka efter varför jag gör det här och hur det faktiskt känns så har jag kommit fram till en viktig grej. Jag har knappt tänkt på det under resans gång men flera gånger har jag upprepat både här i bloggen och i forum samt när jag pratar med folk att för mig är det här en slags superhjältegrej!
(Ex blogginlägget "att känna sig som en superhjälte!")
Och det är just DET hela den här resan handlar om - att bli min egen superhjälte!
Därför kommer det fortsättningsvis få heta att det är min Superhjälteresa :-)
Jag önskar av hela mitt hjärta att jag en vacker dag får jobba som inspiratör och hjälpa andra till deras superhjälteresor. Häftig tanke!
Just en superhjälte har jag känt mig som flera gånger de senaste dagarna. Exempel på tillfällen jag känt mig som en superhjälte:
- När jag lade upp före-&efterbilden och telefonen bombarderades
- När jag sprang 5 km utan att stanna
- När jag provade mina gamla arbetsbyxor som på riktigt åkte ner till fötterna!!
- När jag kom in i lunchrummet igår och en kille säga helt taget ur luften "alltså vilken jävla resa du har gjort! Fan vad imponerad jag är!"
Och alla dessa superhjältegrejer är bara de senaste fem dagarna! Tänk vilken superhjälte jag kan bli under hela 2015 :-)
Eller som Måns skulle ha sagt.. We are the heroes of our time! ;-)
Ha en trevlig söndagkväll!
Kram Seemlan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar